Vackert ute, med den vita snön och skarp sol, hade varit skönt med en rask vinterpromenad! Här är så kallt inne, jag fryser så att fingrarna blir helt stela när jag skriver. Högarna på skrivbordet är rejäla och jag måste rätta, men det är så svårt att få ro till det här med dörrknackningar, elever i korridoren, en kollega som vill byta några ord...Splittrad är bara förnamnet. Och splittring gör mig trött!
Fy vad jag känner mig gnällig och det vill jag ju inte vara, det är det värsta jag vet!
Nu är det dags att kavla upp ärmarna och köra "ända in i kalet"! Utvecklingssamtal med Vilma igår, sen tråkkurs, samtal med med ett gäng egna mentorselever idag, och en imorgon, sen skönjer jag horisonten, underbart! Jag tycker att det är viktigt att sitta ner med elverna en och en i lugn och ro, men är det i den här formen egentligen så så utvecklande för eleven?
Känns ibland som löpande band, där man vill få in så många samtal som möjligt på kort tid, för att sen vara av med dem (och visa chefen att jag blev klar snabbt, alltså är jag effektiv)!
Föräldrarna är (nästan) alltid mest intresserad av resultaten och dem har jag svårt att prata om när det gäller andra ämnen. jag ser resultaten men det gör ju eleven och föräldrarna med.
Jag vill prata om trivsel, intresse, varför de valde denna skolan och detta program...Allt för att få en riktig förståelse för vem eleven är och vad hon vill med sin framtid. Med formulerade mål och drömmar är det mycket lättare att vara en engagerad mentor som kan stötta och peppa ungdomarna framåt.
När jag säger till en elev att dra ner lite på läxtiden för att hinna umgås med vänner & familj, träna eller slappa så tittar eleven, men främst föräldern på mig som om jag vore dum i huvudet. Som om jag som lärare måste ha piskan på ryggen på mina elever, kanske för att de går ett krävande studieförberedande program. Icke dsto mindre är de för mig främst människor i en period i livet där skolan visst är viktig, men inte det enda viktiga. Är det "fel" inställning?
Nu ska de nationella proven fram för rättning, härligt! (peppar mig själv ;-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar