Livets lotteri

Var inne på Rädda barnens hemsida, och tittade på deras senaste kampanj Livets lotteri. Lotten visade att jag idag föddes i Indonesien, ett land med hög andel analfabeter, hög barndödlighet, många flickäktenskap och annat jag inte ens vill tänka på. Glad att det inte är sant, men ledsamt att det fortfarande är så för många människor i världen.

Känner att uppgiften mina elever jobbar med just nu, som just berör kvinnans roll i religoionen, kan skapa en viss förståelse. Men vad och vem kan skapa en riktig skillnad i sammanhanget?

Har idag konstaterat att lagen om allting djävlighet faktiskt existerar! På min skola har vi pennor som inte går bort från tavlan, ingen vet varför...Hur som helst, jag skrev tavlan full av värdeladdade ord, för att belysa skillnader i hur det sagda eller skrivna ordet upplevs olika beroende på ordens laddning. Tavlan var full av ord som snutjävel, slampa, kärring, bög...Och just idag hade jag använt en permanent penna, varför?

Eleverna var så klart snabba med att fotografera tavlan, spännande och se var den bilden kan dyka upp :-)

I det stora hela är det verkligen ett I-landsproblem, vi har skola, pennor, böcker, papper...och jag står absolut för övningen vi hade!

/Marie

Lökigt & kvistigt

Nu luktar det faktiskt vår i luften, på riktigt! Det är inte bara inbillning längre, underbart:-) Idag har jag tagit in några kvistar och ställt in en vas, genast förstärks känslan. Ska nog köpa tulpaner på lök och några pärlhyacinter imorgon, för att få helgfint & vårfeeling utan att behöva städa alltför mycket.

Idag var en lugn dag på jobbet. Skrev respons på utkast till uppsatser, diskuterade arbetstidsfrågan med kollegor funderade på betyg till mina, alltså elevernas, projektarbete och lite annat småfix. Tror att jag är ganska klar med betygen, men det är lite svårare när det är process, snarare än en produkt som ska bedömas (skönt att jag har varit handledare åt samma guldeleever som jag beskrev igår ;-)

Nu raskar det mot helg, och snart är det dags för skidåkning, härligt! Trots intensiv vårlängtan ser jag fram emot det, det blir liksom inte vinter på samma sätt. Särskilt inte i April!
/Marie

Lycka

Jag är lyckligt lottad just nu!

Det är jag i och för sig för det mesta, men det känns extra aktuellt nu, eftersom jag dagligen påminns om att inte alla, ens här är det! I min absoluta närhet har jag en vän som är i en jobbig vårdnadstvist och en annan kompis barn ligger på sjukhus sedan 10 dagar, med en mystisk skelettsjukdom.. Jag lider med de båda familjerna :-(

Förutom en frisk familj och goda vänner har jag världens roligaste jobb!

Idag satt jag i ett långt samtal med två elever, som är drivna, intresserade och väldigt engagerade i sina studier, underbart. De arbetar med en fördjupning om de kultiska rörelserna i Sverige. Jag har uppmanat alla att försöka ta någon kontakt med rörelserna, för studiebesök, intervju eller liknande. Men dessa två nöjer sig inte med det, de wallraffar på riktigt! Har åkt till den stängda rörelsen, för att ta del av deras tester och bli intervjuade om sina personligheter, allt ska vara hemligt! Under jackan har de en diktafon och på fredag ska de dit på uppföljning...

Jag känner stolthet över att de vågar utmana och hitta alternativa vägar till sina källor, men samtidigt en viss oro. Jag har bestämt mig för att täta handledningsträffar, mycket stöd och att jag litar på deras sunda förnuft är den rätta vägen i detta. Jag tänker att de växer som individer av att våga och få lov att fullfölja, eller?

/Marie

Så det kan bli!

På ett dygn har jag hunnit med två möten på barnens skola. Inget som rör mina barn specifikt, utan med grupper där jag sitter som föräldrarepresentant. Igår var det med lärare, elever, föräldrar och kuratorn, det handlade om ett nytt anti-mobbingarbete. Det som kändes bra, var att all personal är involverad och de verkade så oerhört postiva och engagerande. Det tror jag är den största framgångsfaktorn i det alltid lika viktiga arbetet.

Idag var det föräldraråd, men jag kände att jag i ganska hög grad kom att representera lärarna, fast jag var där som mamma! Varför blir det så? Jo för att alla vet och kan så mycket om skolan och om hur vi borde göra! Eller rättare sagt, tror sig veta. Det kändes som helt obefogad kritik!En förälder utryckte sig om rättning:

- För mig är ett prov rättat när det står 15/25 och ett betyg!

Men snälla du, kunskap kan inte alltid poängsättas, själv gör jag det aldrig!

I nästa andetag pratade samma person om feedback, som om den alltid måste vara skriftlig. Ska inte ungarna, på högstadiet kunna berätta om den muntliga feedbacken de fått i skolan för sina egna föräldrar? Svaret är ett enkelt JO, om de vill, så kan de det, eller?

Mötet slutade med att jag redogjorde för hur jag rättar mina prov, i mitt ifrågasatta yrke, men det gjorde jag med glädje, hoppas att någon av dem fick lite förståelse för yrkets komplexitet!

Det blev en skolig dag

Var på jobbet, länge idag, ville skriva minnesanteckningarna från dagens studiedag, medan jag ännu var inne i den positiva känsla, som jag tyckte genomsyrade vår studiedag! Var därför inte hemma förrän kvart i sex, och halv sju skulle jag vara på en annan skola, mina barns, för möte. Då handlade det om samordningsmöte mellan lärare, föräldrar, elever och rektorer kring antimobbingprogrammet Olweus. Som alla sådana system, så låter det jättebra, sen får vi ju se hur det funkar! Det som känns positivt är att alla lärare och all annan personal är lika delsktiga och de är jättepositiva och entusiastiska, det tror jag är viktigare än vad modellen heter.

Nu funderar jag på morgondagens lektioner, eleverna i min tekniktvåa ska få ta del av gamla och nya testamentet genom berättelser som åskådliggörs genom Legogubbar, http://www.thebricktestament.com/, roligt hoppas jag!

/Marie

Det här håller inte!

Satt idag i en datorsal på jobb, tillsammans med 15 hugade kollegor, som ville lära sig mer om bloggvärlden. Jag insåg att detta håller inte! Jag som är "lärare" för detta, har ingen egen blogg, så kan det ju inte vara, eller hur? Namnet kommer sig av att mitt liv utanför jobbet kretsar runt mina fotbollstokiga barn, och mycket tid varje vecka tillbringas på fotbollsplaner. Jag tycker att dagens studiedag, var bra, föreläsningen var inspirerande, bloggandet kul och det var skönt att känna att vi bedömde såpass lika som vi faktiskt gjorde!